Det finns många roliga dialekter runt om i vårt avlånga land och vissa av dem är betydligt roligare än andra. Än så länge toppar förmodligen östgötskan listan över fula och ocharmiga dialekter, men många tycker även att den dialekt som brett ut sig i Värmland och däribland Karlstad, inte ligger långt efter. I Karlstad talar man en bred värmländska som ibland kan vara lite knepig att förstå om man är nyinflyttad eller kommer från en helt annan del av Sverige. Ärligt talat påminner värmländskan like om norskan, vilket inte är konstigt alls – Värmland är ju ett landskap som ligger nära den norska gränsen och har fått en rad influenser. Dock finns det även en hel del västgötska inslag också.
Du som kommer i kontakt med en Karlstad-bo för första gången på t.ex olika dejtingsidor eller via jobb, skola eller liknande, kan därmed omedelbart bli begeistrad över den sjungande dialekten, likaväl som du ryggar baklänges och tycker att det låter mer bonnigt än någonsin.
Värmländskan i ett nötskal
Trots att man förknippar värmländska med hela landskapet Värmland, så har denna roliga dialekt faktiskt fler än en typ. Värmländska är egentligen bara samlingsnamnet på alla de olika regionala varianterna som ändras beroende på var i Värmland du befinner dig. Karlstadmålet är dock den mest kända. Värmländskan har de facto så olika typer av språkbruk att en person från Karlstad kan ha svårt att förstå vad någon säger i t.ex Ekshärad.
En gemensam nämnare för nästan alla lokala dialekter i Värmland, med undantag från några få, är att man går upp i ton i slutet på orden. Samma sak är vanligt i norskan och det är också därför värmländskan låter så glättig och glad. Prova själv så får du höra! Dock finns det som sagt undantag – som i Hagfors där det motsatta sker. Det låter i och för sig ganska kul, det också.
Exempel på roliga ord
Go och gla’ – god och glad. Ja detta är typiska kännetecken för den värmländska dialekten. Man avslutar helt enkelt inte ord på samma sätt som på många andra platser i Sverige. O:et har också tendens att bli ett ö istället – skoj blir sköj o.s.v. Särskilt vokalerna byts ut – u blir o, ä och i blir e och ä, å och e kan bli a. Många ord får dessutom en helt ny klang och blir också ett helt nytt ord i värmländskan. Imorgon blir t.ex imåra.
