”Rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor” Detta är slutorden i Gustaf Frödings dikt ”idealism och realism”. Slutstrofen börjar med ”Strunt är strunt, snus är snus, om ock i gyllne dosor”. De här raderna är de mest kända, och citerade, och ingår i diktsamlingen ”Nya dikter” som gavs ut 1894. Visst är det otroligt att vi fortfarande använder citat som är skrivna för över 100 år sedan. Många av hans dikter har dessutom ägnats mer uppmärksamhet idag än vad de gjorde när de gavs ut. Ett drag som är ofta förekommande i hans dikter är sympatin för de svaga och utstötta, vilket gör att de alltid är aktuella.
En morgondröm var för vågad
Frödings förläggare Albert Bonnier var tveksam till en av dikterna i diktsamlingen ”stänk och flikar” som gavs ut 1896. Han bad till och med Fröding att stryka dikten ”En morgondröm”. Dikten kritiserar kyrkans och dåtidens syn på sexualitet och moral. Några rader ur första stycket lyder enligt följande ” inför sol, inför vindar och frön låg hon naket och utslaget skön”. Dikten beskriver ett samlag och det var alldeles för vågat för den här tiden. Han blev till och med åtalad för den, men frikändes senare. Om du vill ha mer fakta om Fröding och hans liv rekommenderas ett besök på Alsters herrgård som är Gustaf Frödings minnesgård. Den ligger åtta kilometer öster om Karlstad.
Gustaf Frödings minnesgård
1700-tals herrgården Alsters ligger vackert med utsikt över Vänern. Gården består av flera byggnader och förutom en utställning om Gustaf Fröding finns hantverksbutiker, konstgalleri och ett café. Det var här på herrgården som Gustaf Fröding föddes år 1860. Han bodde här bara ett år, men Alsterdalen spelade en stor roll i hans barndom och här spenderade han många lyckliga somrar. Som vuxen flyttade han mycket, och bodde i Karlstad, Uppsala och Stockholm. Han vårdades också på sjukhem i bland annat Tyskland och Norge. Hans psykiska hälsa var emellanåt instabil, men trots detta var han mycket produktiv i sitt skrivande. Han var också en provokatör av rang.
